En rörande berättelse.

Det händer då och då att man får en filmupplevelse utöver det vanliga. Så blev det häromkvällen när SVT2 sände filmen Precious. Kat ville se den för att Oprah starkt rekommenderat den och jag föll för ovationerna på IMDb. Det är en ohygglig, grym och mörk historia. Överviktiga tonåringen Precious kan varken läsa eller räkna och skall snart föda sitt andra barn – där hennes far är far även till hennes. Hemma sitter hennes onda mor, som skulle få Askungens styvmor att te sig vänlig, som hoppas på lotterivinster och fuskar till sig socialbidrag. När hon inte misshandlar sin dotter – såväl verbalt som fysiskt. Birollerna får filmen att lyfta lite extra – självaste rockstjärnan Lenny Kravitz som undersköterska men framförallt divan bland divor, Mariah Carey, som gör en häpnadsväckande insats som socialutredare. Precious lyckas få plats på en skola som ser hennes speciella behov och sakta men säkert börjar hon att resa sig. En makalös film, väl värd att se – 7/10. [IMDb, Precious]

Närmare än så här kom jag inte Harlem – där Precious utspelade sig. Men det kommer att bli ändring på det nästa gång jag är i det Stora Äpplet. NYC, W 85th St. 2007.

+ Precious – en film man skall ha sett innan man lämnar in. Äkta människor heter en ny Sci-Fi-serie som börjat sändas på SVT1. Visst lånas det friskt från filmer som I, Robot med flera – men jag kunde ändå inte låta bli att gilla den skarpt. Ser redan fram mot avsnitt tre. [SVT, Äkta människor]

- Snön får gärna vara borta innan onsdag morgon – så att jag kan nyttja min fina hoj till jobbet. Men det ser mörkt ut.

/Chris

900 längdmeter.

Hon är något av Stena Lines minsting – Stena Scanrail. Den relativt nätta RO/RO-färjan som dagligen trafikerar rutten mellan Göteborg och Frederikshavn torde också vara det fartyg som har hamnens mest distinkta ljud. Ett tydligt stånkande gör sig påmint när hon stävar fram i sakta mak – lite som motorljudet i klassiska redarspelet Ports of Call. Hon lär ha varit på havets botten vid inte mindre än två tillfällen – men vad det betyder mer exakt har varit svårt att få klarhet i. Diskussioner på webben pekar på att det varit under hyfsat kontrollerade former såsom inne i hamnar eller liknande.

Bredvid Stena Jutlandica ter sig Scanrail tämligen liten. Trots detta får hon med sig en ansenlig mängd trailers på sin dagliga rutt mellan Sverige och Danmark. Göteborg, Göta älv, 2012.

Stena Scanrail döptes 1973 och hette då M/S Stena Seatrader. Därefter har hon bytt namn fram och åter ett flertal gånger – bland annat har hon kallats Bahjah, Stena Searaider och Trucker. Fartyget byggdes om 1986 på Cityvarvet för transport av järnvägsvagnar och lastbilstrailers. Sedan fyra år är dock järnvägsbiten ett minne blott. Lastkapaciteten anges i längdmeter och färjan erbjuder 900 meter att placera trailers på, vilket snabbt räknat blir några stycken. 65 passagerare får plats ombord, hon är 142 meter lång och 19 meter bred. Hur som, Scanrail är trots sin ålder ett aktivt inslag i innerhamnen varje dag – försedd men en härlig ljudkuliss tack vare motorer från Stork Werkspoor.

Relativt liten är hon, men sedd från Älv-Vira var hon desto mer respektingivande. Här stävar hon mot Frederikshavn – ännu en gång. Göteborg, Göta älv, 2012.

+ Idag kommer Kung Bore med ett tilltaget lass snö säger de. Förhoppningsvis blir tillvaron lite ljusare.

- Kung Bore och hans snö. Min cykelsäsong har ju precis startat.

/Chris

XL.

XL – som romarna valde att skriva ut det, 40 som det heter numera. Så gammal är jag, som inte utan anledning känner mig såväl naiv som blåögd. Min fru lurade skjortan av mig, något som förstås gjorde kvällen så mycket roligare. Det har under lång tid hetat att vi endast skulle ha en liten sammankomst i residenset för de absolut närmaste inom släkten – såsom mor och far. Dagen innan fick jag det stora nöjet att åka och välja en cykel som jag skulle vilja ha – efter en stunds letande blev det så en läcker Scott som på punkt och pricka motsvarade det jag vill ha ut av en cykel – snabb, snygg, robust, dämpad framgaffel, många växlar, skivbromsar, svarta fälgar och åtminstone delvis lackerad i vitt.

Som gammal man, med ett förflutet i en blomsteraffär, har jag förstås några favoriter. Till dessa hör helt klart Gerbera – sagolikt vackra utan tendenser till prålighet. Partille, Residenset, 2012.

Min tacksamhet för denna fina gåva var förstås stor och på lördagskvällen tyckte Kat att vi skulle filma mig, för att sedan lägga det som ett Youtube-klipp till de som bidragit. Jag satte upp på cykeln, iklädd kostym och hjälm, och cyklade mot områdets festlokal där det, enligt uppgift, skulle vara bäst ljus. Där såg jag flera bekanta ansikten – alla i lönndom inbjudna av Kat. Det var bara att inse att jag blivit grundlurad och jag rullade in i festlokalen för att äta och dricka i släkt och vänners goda sällskap. Förutom min 24-växlade Scott Sportster P45, fick jag en hel del fint att dricka; Bowmore Laimrig 15 Yrs, Old Ballantruan The Peated Malt, The Famous Grouse och ett italienskt vin – Remole Toscana 2009. Tack för arrangemanget, maten, desserten, gåvorna och framförallt – sällskapet!

Kanske mitt livs bästa present har jag redan börjat begagna då jag fick cykla hem den från Hisingen. Flåset har jag dock inte fått upp, lite skakningsoskärpa blev det när jag tog denna bild idag då jag trampat upp för en av Skatteparadisets många branta backar. Partille, Furulund, 2012.

+ Jag vill tacka alla så hemskans mycket för mina fina presenter som jag uppskattar oerhört mycket. Tack och åter tack!

- Kondition och styrka är färskvara. Mjölksyran kommer störande fort när jag pressar på uppför och smärtan i baken från den hårda sportsadeln går inte att ignorera. Men man torde anpassa sig snart.

/Chris

Likhet inför lagen.

Borås tidning, BT, uppmärksammade för ett tag sedan ett fall som ställer det gamla påståendet om likhet inför lagen på sin spets. En man som varit och tränat på ett av stadens gym glömde sin iPhone 4 och tog sig tillbaka för att hämta den – den var då borta. Genom att spåra upp telefonen, med hjälp av Apples app Hitta min iPhone, lyckades han lokalisera den till en adress som stämde väl överens med en som varit och tränat samtidigt. Denne visade sig vara överläkare och när polisen konfronterade honom blånekade han till en början, men när konstaplarna viftade med ett beslut om husrannsakan plockade han snabbt fram den ur en korg uppe på en hylla. Han dömdes dock inte för tilltaget utan friades av tingsrätten. De hävdade att mycket talade emot läkaren, men med hänvisning till hans goda inkomst, där han egentligen inte behöver stjäla, och hans tillstånd efter en stressig jour, ansåg man tydligen att inte riktigt varit vid sina sinnens fulla bruk. Domen har överklagats till en, förhoppningsvis, mer konsekvent hovrätt. [BT, Lika inför lagen? Läkare gick fri tack vare god inkomst]

En överläkare i Borås ljög för polisen likt Pinocchio så att näsan växte. Efter att man viftat med ett tillstånd om husrannsakan ändrade han dock snabbt version och plockade fram en stulen premiumtelefon. Det som hade fällt både dig och mig hjälpte dock inte – han friades på mycket underliga grunder. Borås, 2008.

+ Idag blir det bjudlunch på restaurang med filmanknytning och imorgon, den stora dagen då jag lämnar 30-nånting, vet jag egentligen inte så mycket om. Hemlighetsmakeriet har varit stort, men Kat har bakat paj till hur många som helst så jag misstänker att det kommer någon mer utöver mor och far.

- Lagen är inte lika för alla – det visar sig tydligt i ovan nämnda exempel.

/Chris

Återseenden.

Bond, James. Filmen Skyfall har premiär i höst och för mig är det tveklöst årets stora händelse. S o m jag har väntat på denna film – som bromsats upp av Finanskrisen och rättighetskäbbel. Daniel Craig, alla tiders bästa Bond, axlar återigen rollen som min store favorit 007 och denna gång verkar det som att M´s (som vanligt spelad av den fullkomligt lysande Judi Dench) bakgrund kommer ikapp henne, något som kommer att pröva den starka lojaliteten mellan de båda. Mer och fler hemligheter faller bort ju närmare premiären vi kommer. Bland annat står Ralph Fiennes (känd bland annat som Lord Voldemort i Harry Potter och Francis Dolarhyde i Red Dragon) att skåda i rollistan – att han skulle spela något annat än skurk vore tämligen osannolikt. Q verkar återigen vara en ingrediens – till glädje för dem som älskar lite stänk av humor och tekniska manicker. Sverigepremiär blir det den 26 oktober. Som redan nämnts ett av årets viktigaste datum. [IMDb, Skyfall]

Ford är något av Jack Bauers signum. Även om det i hans fall mest handlat om den tjusiga SUVen Explorer och mer sällan om avbildade Crown Victoria. Partille, Allum, 2009.

Bauer, Jack. En annan favorit, som de flesta av oss trodde att vi sett för sista gången då han gick upp i rök i den åttonde säsongens sista avsnitt, väljer att göra comeback – denna gång på vita duken. Idag bekräftade Kiefer Sutherland att inspelningen av filmen kommer att starta inom kort. Så mycket mer är inte känt ännu. Spontana frågor har vi nog alla – Kommer han aldrig någonsin att dö? Kommer han att konfronteras med den mest färgstarka, farliga och intressanta karaktären Mandy? Kommer filmen att vara 24 timmar lång? Kommer Chloe att vara med? Är CTU återbildat? Visst är jag glad över att åter få se den gode Jack, men i ärlighetens namn måste han en gång för alla förpassas till den eviga vilan. Vågar man hoppas på att Jack efter ett sista lyckat uppdrag går en mycket hård död till mötes? Vore nog det bästa för alla parter.

Något av Bonds favoritdricka – Bollinger. Kan bara instämma – smakar dyrt, fräscht och friskt och var en perfekt start för att fira in det nya året. Rykten gör gällande att champagnetillverkaren har gratis produktplacering i filmerna på grund av goda vänskapsband med familjen Broccoli som äger rättigheterna till James Bond. Dalsland, 2012.

+ Skyfall.  För mig är det något av årets händelse – andra förmodade storheter som The Hobbit, The Dark Knight Rises och Men in Black III får ursäkta. 24 kommer som långfilm 2013. Bollinger dracks det vid nyår – sagolikt gott. En ny tradition är skapad – en sådan flaska får det bli varje nytt år fortsättningsvis.

- Det har redan börjat bli något parodiskt med Jack Bauers eviga äventyr. Måtte filmen bli det sista med den hårdföre agenten som jag trots allt är mycket förtjust i.

/Chris

Allt säkrare.

Trafikverket har nu presenterat siffrorna för hur många som avled i trafiken 2011. Facit är att Sverige är ett av de säkraste länderna i världen – detta trots att fler fick sätta livet till jämfört med 2010. Att äldre bilar ersätts av modernare och trafiksäkrare dito sägs vara den enskilt viktigaste orsaken till siffrorna. Nollvisionen känns dock fortfarande rätt långt borta – 314 personer omkom trots allt, av dessa var 239 män och 75 kvinnor. [GP, Fler döda i trafikolyckor]

Renault är ett av de märken som är absolut säkrast att krocka i. Kvinnan på bilden kan skatta sig lycklig över att det inte var något sämre hon åkte i när en lastbil genade över hennes huv. Göteborg, E6, 2006.

+ Blir skönt att jobba lite – har trots allt varit ledig en vecka.

- Den så kallade nollvisionen är förstås en utopi – vilket inte skall hindra att man siktar åt det hållet. Det känns dock tröstlöst när man läser om den värsta sortens trafikanter – typ de som ammar bakom ratten. [Nyheter24, Ammade bebis bakom ratten]

/Chris

Krönika 2011.

Då är 2011 historia. Tiden rusar på i en helt annan takt än när man var yngre – på den tid som en skoltermin kändes som en två-års period. Hur som – summerat har året varit en övervägande positiv upplevelse. Jag fick ett barn till, att det var en pojke var en extra bonus, M tog studenten med idel toppbetyg, mitt jobb har kommit att bli roligare än någonsin tidigare. Negativt är att jag fortfarande dras med en för liten och struttig bil. Nåväl, här kommer som vanligt ett litet axplock av tidigare ej visade bilder från året som gått.

Dalsland är paradiset på jorden. På nyårsdagen pimplades det efter välsmakande fisk – ett äventyr som kunde slutat i ond bråd död. Kat´s farbror gick genom isen men kom upp av egen kraft – en omskakande start på det nya året. Bild lånad från samma farbror, innan han och kamera hamnade under vattenytan. Dalsland, 2011. © JP.

Året började på samma gudomliga plats som det gamla avslutades på – släktens stuga i djupaste Dalsland. Det storslagna vädret lockade ut nästan samtliga på isen för att, som det var tänkt, ägna några timmar till att få frisk luft och god fisk. Ödet ville dock annorlunda – den förrädiska isen lurade skjortan av oss alla och Kat´s farbror gick genom isen med systemkamera och allt. Men likt ett flöte flög han upp ur plurret och älgade hem mot stugan med en blick jag aldrig glömmer. Kvar satt vi andra, smått panikslagna – helt ovetandes om vad isen hade för sattyg väntandes på oss. Vi lyckades dock alla ta oss till stranden torrskodda och klarade oss med blotta förskräckelsen.

Så stod han då där till sist – Ingemar “Ingo” Johansson. På plats utanför Nya Ullevi där han en gång mottogs av det omåttligt stolta svenska folket. Göteborg, Skånegatan, 2011.

En av Göteborgs finaste söner, Ingemar Johansson, fick under året sin självklara plats invid Nya Ullevi. Platsen där han 1959 hyllades av över 20 000 väntande personer då han lyckats med det otänkbara – att besegra Floyd Patterson i New York och därmed bli världsmästare i tungviktsboxning. En sanslös bedrift som med hjälp av den fina statyn, benämnd Ingo – The Champ, kommer att eka i många generationer framöver. Jag gillar den som sagt, men hade uppskattat om den varit än mer storslagen och osvensk, gärna tre gånger så stor.

En av hundratals blommor som förevigats under året, då vi i vår eviga väntan på storkens ankomst, hann avverka de flesta ståtliga parker i Göteborgsområdet. Mölndal, Gunnebo slott, 2011.

Även för en som mer sällan handlar med kontanter så välkomnades beslutet att ta bort den föga användbara 50-öringen som giltigt betalningsmedel med stora armar. Det betyder förstås att även Moder Sveas ordnade finanser dras med fenomenet inflation, men det var länge sedan man kunde hävda att det gick att köpa något med den. En byxficketyngande metallbit var det och den kommer förmodligen att saknas av ytterst få.

Växel tillbaka – en syn som numera kommer att te sig lite annorlunda. 50-öringen upphörde under året att gälla som betalningsmedel – förmodligen saknad av få. Partille, Residenset, 2011.

Skor har nötts i aldrig tidigare omfattning under året. Då Kat har jobbat har jag och Lillen upptäckt olika delar av staden. Hamnen har en speciell dragningskraft och mången promenad har gått ut till Hästevik där man varje tisdag kan iaktaga världens största containerfartyg som kommer till Skandiahamnen för att lossa och lasta tusentals färggranna plåtlådor i längderna 20, 40 0ch 45 fot.

Mången promenad har under året förlagts till främst den södra älvstranden. Där man bland annat varje tisdag kan studera teknikens under i form av rederiet Mærsk Lines enorma containerfartyg – i detta fallet Mærsk Edmonton. Göteborg, Sven Källfelts gata, 2011.

Sommaren ägnades åt, vad det kändes som, evig väntan på en bebis som av allt att döma inte hade några som helst planer på att lämna sin varma och lugna bostad i Kat´s mage. Värdena kontrollerades var och varannan dag men slå länge de båda mådde fint fick vi åka hem. Fyra veckors övertid kan det bli om man bor i Göteborgstrakten, övriga Sverige tillämpar tre, innan man sätter igång förlossningen – så blev det också. Efter omänsklig väntan var det dock dags för oss till sist - vi fick beskedet om att åka till Mölndals sjukhus för inskrivning.

Vår efterlängtade bebis stortrivdes i mammas mage. Till sist, efter fyra ångestladdade övertidsveckor, blev vräkning det enda alternativet – här vinkar en smått uppgiven, men mycket förväntansfull, Kat från Mölndals förlossningsavdelning. Mölndal, Mölndals sjukhus, 2011.

Eskil A.F. visade sig vara en mycket glad bekantskap, sällan långt till ett skratt och varje morgon verkar han se som en ny möjlighet då han alltid vaknar med ett brett leende och stora ögon. Stark som tusan i såväl nävar som nacke och pratandes om allt möjligt – från hans första “ord” [ago] till härmandet av bilens motor. Maken till kärlek har jag bara känt en gång innan – varmt välkommen min son.

Ut kom han då till sist – Chris Jr. Enligt enig tyckarkår mycket lik sin far. Fick sedermera namnet Eskil A.F. under en mysig och tämligen informell namngivningsfest hemma i Residenset. Göteborg, Eriksberg, 2011.

Statistik är godis brukar jag säga och på nyårsdagen kom då min egen efterlängtade sammanställning från WordPress. Det är alltid intressant att få dessa fakta levererade lagom till krönikan. Under året har bloggen visats 15 000 gånger, 140 nya inlägg och 442 bilder publicerats. Årets mest hektiska dag på bloggen var en aprildag då en ansenlig mängd personer ville spana in bilder på långa superfärjan Stena Scandinavica IV. Flest läsare har jag i Sverige, tätt följt av USA och UK.

Under året gick det inte mindre än två SciFi-mässor i staden. Kristanna Loken, som var närvarande på den första av dem, kanske mest känd för att ha gestaltat mördarroboten T-X i filmen Terminator 3 var en av flera kändisar som hade fullt upp med att signera idolbilder. Göteborg, Svenska Mässan, 2011.

Det intressantaste i sammanställningen är dock alltid topp 5 över mest lästa inlägg. Det som attraherade mest folk var SciFi-mässan där bilder på diverse kändisar uppenbart lockade. På andra plats hittar man inlägget om överdådiga yachten Vibrant Curiosity som i somras låg förtöjd vid Amerikaskjulet. God trea var ett inlägg om Partilles framåtanda där man skor sig på Göteborgs bilfientlighet och nu planerar för utbyggnad av Allum och uppförandet av en stor idrottsarena. Fjärde platsen intogs av ett inlägg om SÄPO och en av deras Volvo XC70. Femma blev ett mer allmänt inlägg om såväl Aston Martin som en numera död tyrann.

Vibrant Curiosity. Fartyget som drog läsare likt flugor till bloggen under året som gick – endast överträffad av SciFi-mässan. Göteborg, Stigbergskajen, 2011.

Häggspinnmalen gjorde delar av Partille och Göteborg till något som kan liknas vid spökstäder. Tusen och åter tusen larver av den lilla näpna fjärilen såg till att drapera mängder av träd med sin spökliknande väv – en väv som är tänkt att hålla predatorer på avstånd. Något som verkade fungera effektivt då den var väldigt klibbig och svårgenomtränglig. Rejält omskrivet blev det hur som i media, där man också fick veta att träden förmodligen kommer att överleva – trots att larverna glupskt åt upp allt vad löv heter.

Spökträden skapade stora rubriker i tidningarna och stora ögon hos medborgarna. Den så kallade Häggspinnmalen hade ett starkt år – många var de träd som drabbades av det effektiva skyddet mot rovdjur. Partille, Furulund, 2011.

Det är alltså 2012. Hundra år har gått sedan morfar föddes och lika många har gått sedan det osänkbara Titanic sjönk i en av alla tiders mest omskrivna olyckor. Något som inte enbart var något negativt – händelsen låg ju till grund för en av alla tiders bästa filmer, kanske rent av Filmen med stort “F”, som i år kommer att kunna avnjutas i 3D-formatet. I år blir också undertecknad gubbe, något som känns lite nedslående. Men siffran 40 är just bara en siffra, försöker jag i alla fall att intala mig. Några nyårslöften tänker jag inte lämna i år, det har visat sig vara väl svårt att hålla. Förhoppningar finns det flera – som jag dock behåller för mig själv. Gott Nytt År!

Den stålgrå uniformen byttes under jul ut mot en röd, då det tomtades på två adresser i Skatteparadiset. Stövlarna var rejält häftiga med ett kombinerat designspråk – näbbstövlar framtill och rejält fräcka kragstövlar upptill. Partille, Residenset, 2011.

+ Eskil A.F. gjorde världen till en bättre plats. iPhone 4 – min nya telefon har allt – inte bara underskön design. Endast två biobesök under året, men båda filmerna höll mycket hög klass: Pirates of the Caribbean: On Stranger Tides och Harry Potter and the Deathly Hallows: Part II. Två veckors ordningsvaktsutbildning i Borås. Downton Abbeys andra säsong fick ett bländande avslut.

- Min käraste ägodel, en gammal Canon EOS 350D, sjunger på sista versen. Det sista året som 30-någonting är över – i år blir jag 40. Inga utlandsresor, vare sig av privat- eller arbetskaraktär, under året. Saab Automobile gick till sist i konkurs.

/Chris

God Jul.

Önskar Er alla läsare en riktigt God Jul. Hörs på andra sidan – ta hand om Er.

En kollega (jodå, skall ju själv besöka några familjer i den röda dräkten under dagen) försöker att skapa lite lugn i julruschen. Barcelona, Plaza de Cataluña, 2010.

+ Julen är här – med allt vad det innebär. Särskilt stort “+” till släkten som var här häromdagen – Underbart!

- Julen är här – med allt vad det innebär.

/Chris

Det är över.

Musikhjälpen är nu över för i år. Trion Jason, Kodjo och Gina har gett mig många behagliga timmar vid radion och teven då de, inlåsta i en glasbur på Gustaf Adolfs torg, samlat in pengar till det behjärtansvärda syftet att alla tjejer minsann borde få gå i skolan. Oändligt mycket bra musik har nått mina öron, men det jag kommer att sakna mest är den mysiga stämning som hela tiden varit närvarande. Jag var nere på plats någon timma innan de började låsa in programledarna, men inte sedan dess. Inga bilder på dessa delikata kändisar alltså, men kändisbilder blir det likväl. Amy Diamond, som är svår att åldersbestämma (vid kontroll har jag dock funnit att hon är född 1992), gästade Allum och fick Skatteparadisets småflickor att få något drömskt i blicken för en stund. Kön av förväntansfulla flickor, för att få köpa ett signerat exemplar av hennes senaste skiva, var ordentligt lång.

Av någon anledning fick jag aldrig riktigt tillfälle att plåta nere bland kändisarna på Musikhjälpen – men en annan kändis förärade faktiskt Skatteparadiset med ett besök idag – Amy Diamond. Partille, Allum, 2011.

+ Musikhjälpen förstås – som tråkigt nog är över för denna gång. Ledig från stålgrå uniform i jul, helt arbetslös blir jag dock ej – minst två adresser i Skatteparadiset förväntar sig besök av rödklädd man, med vitt skägg och säck med klappar över axeln.

- Kameran är trött och har av allt att döma börjat ledsna.

/Chris

Smärtfritt.

Stora delar av julklappsinköpen avklarades under gårdagen. Vi var på ett mycket välkänt ställe, Gekås i Ullared, för att vara precis. Platsen som tenderar att tömma även en välfylld börs, då man i sin iver att handla billigt – köper så mycket, att det blir dyrare än man tänkt sig. Detta löste vi dock genom att ha en noga genomtänkt budget innan vi äntrade detta lågprisshoppingens Mekka. Med hjälp av iPhone 4 och shoppinglista höll vi den nära nog på kronan när. Jag har inte varit någon frekvent gäst de senaste åren, men kände denna gång stor tillfredsställelse över att det var måttligt med folk, att restaurangen på plan 3 var av det trevligare slaget och att kundvagnsgaraget på plan 2 var en genial idé. Ett Gekås uppbyggt i LEGO var ett mycket roande inslag för undertecknad som i grund och botten är en nörd med fäbless för miniatyrer av stora ting.

Så här brukar det vara när jag är på Gekås. Långa köer för att hitta parkering, långa köer för att hämta kundvagn, långa köer för att komma in, långa köer för att prova kläder, långa köer för att få köpa fika och långa köer för att få betala. Igår var dock trevligt nog ett undantag från den regeln. Ullared, Gekås, 2011.

+ Julklappar till släktens små är avklarade, och det till en mycket rimlig penning. De bästa av vänner tillbringade kvällen hos oss i Residenset. Paj, chokladkaka, Så mycket bättre och Downton Abbey i delikat sällskap alltså.

- Vädret är väl tråkigt om man frågar mig.

/Chris