Dödskallt.
Det är riktigt kallt sedan flera dagar tillbaka. Snön knarrar lika gott som den tenderar att göra i Norrland – något vi inte är helt bortskämda med i Skatteparadiset. Det är friskt och härligt, inte minst vid den dagliga långpromenaden. Idag har jag dock eventuellt tänkt att testa min Scotts vinteregenskaper en kortare sväng – helt i strid med min kloka fars uppfostran, där jag bland annat fick lära mig att man inte cyklar i snö.
Det är dödens kallt, inte minst på den lokala kyrkogården där jag under somrarna springer runt med makroobjektiv för att hitta nya exotiska bekantskaper i insektsvärlden. Känns väldigt fjärran i skrivande stund. Partille, Kvastekulla, 2012.
+ Kallt och friskt ute. Mängder av skadedjur torde stryka med om detta fortsätter ett tag till.
- Svår cykelabstinens. En glänsande Scott Sportster P45 lockar förföriskt i hallen, men att cykla till jobbet känns alltför riskfyllt för närvarande.
/Chris
