Getingnästet och en helt OK rulle.

Sann rädsla drabbar mig sällan, kan låta lite kaxigt men mitt yrke, och liv i övrigt, har utsatt mig för mången prövning. Vid rondering i källare och soprum är det dessvärre ibland så att man kan springa på en råtta eller två. Råttfobi är något jag lider av, men lärt mig att behärska. Flera gånger har jag blivit hotad till livet av juveler från Göteborgs undre värld. Jag har varit centimeter från att träffa en älg i 90 km/h. Och jag har landat med Ryanair på Göteborg City Airport i halv storm. Alla dessa händelser har fått en att svettas intensivt, stanna upp och känna efter. Idag var det dags igen.

Min kära fästmö hade ställt ut en soppåse på balkongen över natten, för att undvika stinkeri. Hon väcks på morgonen av att skatorna har party på vår balkong. De lättskrämda fåglarna drog fort iväg men de hade pickat en massa fina hål i plastpåsen och spridit ut en hel del av innehållet på balkonggolvet. När Kat så skall städa upptäcker hon till sin fasa att det fullkomligen vimlar av getingar i och runt påsen. Och är det något på planeten Tellus som Kat är livrädd för så är det just getingar.

Mitt jobb vid hemkomsten blir således att ta mig an getingkolonin som bildats. “Kan inte vara så himla hemskt” är min första tanke. “Fy fan, aldrig i livet” blir snabbt min andra tanke. Lätt 10-15 getingar är synliga i överkant och runtomkring påsen. Många av dem är loja och smaskar obekymrat vidare på kycklingresterna. Några andra ser mig som en inkräktare och börjar cirkla aggressivt och snabbt kring mitt ansikte. Nu snackar vi hög puls, stress-svett och förtvivlan. “Vem fan kan tänka sig att, utan skyddsutrustning, gå i klinch med Sveriges farligaste (Jodå, har läst att getingar dödar flest svenskar, sorry huggormen och fjärsingen…) djur? När de är fler än två?” Jag beslutar mig för att invänta kvällningen, för djurintresserad som jag är så vet jag att de inte är så glada i sena kvällar, utan gärna knoppar in så snart det mörknar.

Planerna grusas dock då en av Furumossens skator åter gör entré och tänker öppna upp påsen ytterligare. “Kan inte vara sant, skatan TVINGAR mig till ett fullskaligt anfallskrig!“. Hämtar min vinterjacka, ett par tjocka vantar och en stor Ullaredspåse och trotsar min fruktan. Ut på balkongen igen, den stora påsen täcker, till min stora glädje, hela getingpåsen. Nästan. Längst ner har de skapat en VIP-entré där de flyger ut och in i skytteltrafik. Nu är jag rädder. Riktigt rädd. Suger tag i hela getingpaketet, vänder det upp och ner och ett markant surrande gör sig påmint. I ren panik knyter jag dock ihop säcken så hårt jag kan, lägger den på balkonggolvet och rusar in för att förbereda promenaden till soprummet. Utrustad med skor , insektsmördare och vilja går jag ut på balkongen igen och närmar mig det nu isolerade nästet men redan har fyra återvända getingar börjat klättra på utsidan av GeKås-påsen. Jag dödar en, Zzzapp!. Två, Szzzmack! Sen rycker jag påsen och rusar in. Minns inte mycket mer från promenaden till soprummet än att jag bad till högre krafter om att Ullaredspåsens knutar skulle hålla ihop. Det gjorde de. Hoppas getingarna får en värmande upplevelse på Sävenäs sopförbränning.

Nedan en kusin till dagens gäng, avlivad för några veckor sedan – med vår finfina elektriska flugsmälla som ser ut likt ett mindre tennisracket. Partille, Residenset, 2008.

Idag såg vi filmen Kung Fu Panda och den var helt OK tycker jag. Känns som att man sett en del av grejerna förut, men producenterna har helt klart lyckats mycket bra med bl.a. fängelsescenerna i filmen. Väntat slut och att den inte riktigt kom med något nytt drar ner betyget, men rekommenderas ändå för den som inte har något bättre för sig. Mitt IMDB betyg blir 6/10.

+ Våra elektriska flugmördare fungerar utmärkt även på getingar. De får en liten elchock och dör på stubben. De är utformade som små tennisracketar så det är lätt att träffa flygande föremål… Mot horder av mordiska insekter gäller dock det gamla mottot: “Bättre fly än illa fäkta“.

– CSI New York som är mer Science Fiction, än intressant och skitigt polisarbete. Jämför denna dynga med storheter som NYPD Blue, Third Watch och Law and Order så förstår Ni vad jag menar.

 

Advertisements

~ by onemountainsplace on July 22, 2008.

Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: