Störningsjouren.

Det blev som man önskat; Barack Obama tar över världens tuffaste jobb. Det känns fantastiskt bra faktiskt. Framtiden känns något mer optimistisk än för några dagar sedan. Jag är dock inte alls avundsjuk på den gode Obama. Jag tänker ibland på hur det skulle vara att vara statsminister i lilla Svedala. Bara i vårt lilla land finns det knäppgökar, neanderthalare och bakåtsträvare så det räcker och blir över. Barack tar över ett land som är ofattbart mycket större. Och som en liten bonus så får han dessutom en hel omvärlds ögon på sig.

Det är ingen mjukstart han får; finanskris, lågkonjunktur, krig i Irak och mot terrorismen. Lågkonjunkturer kommer och går, inget att göra åt. Finanskrisen är jag allt för okunnig om. Irak bör USA lämna åt sitt öde så snart situationen tillåter. På radion idag hörde jag att bilbomberna minskat kraftigt i Irak, “bara” 60 st i år. Mot flera hundra för några år sedan. Känns som ett tecken på viss stabilisering. Kriget mot terrorismen får gärna fortgå, detta pack förstår bara ett språk och USA talar det rätt bra. Folk hojtar om att Guantanamobasen skall läggas ner. Varför det? undrar jag. Är det någonstans fångade terrorister hör hemma så är det på en öde amerikansk bas mitt i Karibien. Långt från sina gelikar. De är inte oskyldiga, inte trevliga och de förtjänar att glömmas bort.

Jodå, det är jag. För ungefär 13 år sedan. Här frångår jag principen att jag själv skall ta alla kort. Ett av få undantag. GT/Idag hängde med mig i Hammarkullen under ett pass. En av många bilder, några hamnade i tidningen. © GT/Idag 1995.

then

Att köra störningsjouren på Kurres Väktarfirma var sannerligen ett varierande jobb. Den lila bevakningsfirman hade kontrakt med flera stora, och små, aktörer i fastighetsbranschen och larmbilen fick varje natt göra åtminstone en utryckning någonstans i 03-området. Bemötandet man fick i bostadsdörrarna varierade kraftigt – Allt från påtagliga dödshot till erbjudanden om heta kärleksstunder. I Kortedala hade en stackars kvinna fått sin ytterdörr sönderslagen av en aggressiv före detta. Undertecknad hjälte fick reparera dörren provisoriskt, kvinnan ville bjuda på te och sängplats som tack för hjälpen men som professionell, och upptagen, lila knekt avböjde jag det senare erbjudandet artigt. I Guldheden var en dam mer rakt på sak, hon hade ringt enbart av sociala skäl visade det sig. När jag äntrat lägenheten åkte blusen av och hon ville… eh, ja. Jag tog henne i hand, bad henne att ringa någon annan och for vidare ut i natten.

Ifrån Partille ringdes det om ett högljutt par, när jag knackade på så öppnade en kvinna iklädd endast en piercing i näsan och säger att “-Vi knullar bara“. Hennes lika påklädda hingst kom dock skamset fram till dörren och utlovade bättring. I en annan del, och en annan tid, av Skatteparadiset så havererade en fest, en bråkstake var inte längre önskvärd. Larm inkom till Kurres om att han tagit sig in till festen igen, genom köksfönstret, och då menar jag genom köksfönstret. Glaskross och blod överallt. Killen överlevde av allt att döma, men så otäcka sår ser man inte var dag. Efter att ambulans och polis gjort sitt var det dags för glastäckning. Blodet fick de dock ta bort själva.

In Piketen we trust. Stöddiga grabbar i blått, när alla andra alternativ har gått.

7980

Ifrån stadens finare delar inkom det samtal om att en luffare bajsat i trapphuset. Bara att åka dit, ta fram en hundbajspåse och greppa kring de kalla korvarna. I Gamlestaden och Bergsjön var det de ruffigaste störningarna över lag. En överförfriskad gamlestadare lovade mig dyrt och heligt att han skulle avliva mig om jag ringde på hans dörr en gång till. Det gjorde jag ändå, men då var polisen med. Då blev det annat ljud i trumpeten. Killen ville bli min bästa kompis. Jag tog honom ödmjukt i hand och valde att inte fullfölja min anmälan mot honom.

I Bergsjön hade en källa till problem och elände fått ett vräkningsbeslut. På grund av det så hade han dragit igång värsta suparpartyt med en massa likasinnade. Förtvivlade grannar ringde och som vanligt så kom riddaren i lila till undsättning. “-Far åt helvete, vaktjävel” var den välkomnande fras som mötte mig. Här fick jag dock oväntat kraftig förstärkning – Piketpolisen var i närheten och hade inget annat för sig. Piketen jobbar annorlunda, inte alltid by the book, men alltid övertygande. De hårdföra snutarna höll ett två minuter långt föredrag om vad lugn, ro och tystnad betyder. Hela skubbgänget, inklusive deras Pitbull, lyssnade uppmärksamt. Intet hördes från den lägenheten mer den kvällen.

+ Ms M, my lovely daughter, vill se mig, gå på bio och käka på Pizzahyddan. Precis som förr. Om du läser detta Ms M, så skall du veta att jag saknat dig oerhört mycket. Vi ses nästa vecka. Puss 🙂 Barack Obama – Jag ser fram emot åtta år av demokratiskt och nytänkande styre.

– Klockan är mycket. Igen. Det är omöjligt att komma i säng innan 23. Skulle verkligen behöva lite sömn. Ska bara…

Nighters All,

Mr Onemountain

Advertisements

~ by onemountainsplace on November 5, 2008.

Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: