Krönika 2008.

Nyårsafton. Ännu ett år att lägga till handlingarna. För min del ett av de mer händelserika någonsin. Året var såväl ljusrosa av ren och härlig glädje som när jag gifte mig, men även nattsvart av sorg då min älskade farmor lämnade oss. Det var året när Sveriges bästa blogg, Onemountainsplace, såg dagens ljus och när jag, på en inhägnad i Holland, fick köra tung lastbil för första gången i mitt liv. Jag flyttade från Backa-Beirut till det så kallade residenset i Skatteparadiset och fick ännu en fantastisk brorson. Det var året när jag äntligen fick en trollslända att fastna på bild och när jag fick slåss mot ett helt anhang av ilskna getingar på vår balkong. Jag fick äran att jobba på ett hedersuppdrag och har fått se vår Skabb-Volvo förvandlas från hyfsat funktionell sosse-container till att bli ett skräckinjagande ras. Det var slutligen även året när svärfar upptäckte att vårt badrum är ett fiffelbygge och det var även det första året någonsin där jag tjänat mindre pengar än föregående år.

Mr Onemountain fick sin Kat i Partille kyrka 2008-08-02. Ca 90 gäster från när och fjärran gav vår dag guldkant.

c_k

Årets film var utan konkurrens The Dark Knight, dvs Batman 2. Maken till film har jag inte sett på åratal. Har nu sett den uppemot 15 gånger och njuter fortfarande för fullt av den totala samklangen mellan story, skådespel, effekter och musik. Det är så otroligt, förbannat och underbart bra. Mannen som gjorde att filmen blev mer än bara helt fantastisk, den bortgångne Heath Ledger, gjorde en helt makalöst läcker och samtidigt ohyggligt skrämmande tolkning av alla tiders värsta skurk; Jokern. Jokern blev mitt självklara val när vi hade Halloween-fest tidigare i år. En fest som i denna tappning blev den allra sista. Massiva avhopp gjorde att det kändes lite tråkigt, kylen och skafferiet fyllda med mat, en lokal inhyrd för eventet och pengar brända i onödan. Nä, i fortsättningen är vi helst gäster, ej arrangörer.

Hon ser ut att ha starr på ena reflektorn, vår gamla arbetshäst – Skabb-Volvon. Hon startat troget varje dag. Det är väl ungefär det som är roligt med henne. Samt att man inte behöver vara rädd för att ta för sig i trafiken. En buckla till, här eller där, gör liksom ingen skillnad.

 

dsc03967skabb

Skabb-Volvon har, i och med min blogg, blivit något av en halvkändis. Biltypen är ypperlig. Man sitter bättre i den än de flesta moderna bilar (Volvo har alltid kunnat det där med ergonomi) och hon är så vansinnigt praktisk. Man kan få in ett halvt hem i henne, samtidigt som fem personer reser komfortabelt. Jag vill faktiskt även påstå att hon är vacker, om än lite omodern. Hon är mer robust än de flesta av jordens stridsvagnar och har en motor som är så otroligt välbyggd och slitstark. Dessvärre så har åldern kommit ikapp henne. Hon är bucklig runt om, avgassystemet hänger löst och läcker, innertaket har lossnat på flera ställen och hänger i sjok. Kopplingslamellerna är slut, så här på vintertid så blir det som ett sorts fattigsmans anti-spinnsystem, och såväl bensinmätare som trippmätare har lagt av. Varvräknaren fungerar endast ibland och vänster bakdörr vill inte gärna låsa upp sig. Värst av allt är dock, helt utan konkurrens, det faktum att fläkten lagt av. Så här på vintern så är det som att välja mellan pest eller kolera; kör jag med rutorna uppe så blir det imma och man ser ingenting. Kör man nedvevat så blir det så kallt att det bildas rimfrost i skägget. Bara att välja. Trogen är hon dock – Varje dag startar hon utan protester. Det är ju en Volvo.

Volvo XC60; bland det finaste man kan köpa i bilväg just nu. Jag har inte råd, annars hade en XC60, identisk med läckerbiten på bilden, stått på min parkeringsruta här i Skatteparadiset.

xc60

Volvos sak är min. Så är det bara. Jag har alltid älskat Volvo, i synnerhet sedan 1992 då deras första framhjulsdrivna och femcylindriga bil, Volvo 850 GLT, såg dagens ljus. Vad gäller det andra stora svenska bilmärket, Saab, så är jag dessvärre mycket pessimistisk. De har fel ägare och allt för få modeller för att kunna klara det stålbad som bilbranschen för närvarande genomlider. Volvo är en annan historia, de har ett flertal modeller och, till skillnad från Saab, så har de även moderna sådana. Volvos bilar har av många blivit bespottade för att vara bränsletörstiga plåtschabrak. Detta gör mig rosenrasande. Audis och BMWs motsvarigheter hyllas trots att de består av lika mycket plåt och drar lika mycket bränsle. Jag tål inte tänket, men tvingas acceptera att det finns alltför många jantelagare därute, som helt enkelt inte vill inse och erkänna att VCC faktiskt kan bygga några av världens bästa bilar. Jag hoppas verkligen att de överlever, mitt absoluta favoritmärke. Volvo – Onemountains Choice.*

Året var även nattsvart. En av mina absolut närmaste, min underbara farmor M65B, lämnade oss för alltid. En smärtsam upplevelse, dock fick jag vara med henne in i slutet, något jag känner stor tacksamhet för.

farmor1

Farmor var en levnadsglad människa och även en sann glädjespridare. Hon var en sån där klassisk farmor som var lite av en reservmorsa, alltid glad och trevlig. Som alltid hade fullspäckat kakfat när man kom förbi. Det var en modern farmor också, hon tittade med stora ögon på de första säsongerna av Big Brother och fnissade förnöjsamt när hon refererade de bisarra scenerna. Hon gillade aldrig Maud Olofsson, och gjorde därför gärna sina egna tolkningar av hennes sätt att vara och prata. Vi skrattade så att tårarna rann. Hon gillade att hålla igång. När hon skulle handla så brukade hon gå hela vägen från Majorna in till Nordstan. För att sedan ta spårvagnen hem. Så småningom kom dock åldern i kapp även krut-farmor. Hon ramlade på en isfläck och bröt lårbenet, när hon tillfrisknat så ramlade hon från stegen i köket när hon skulle städa. Den smällen tog i höften och det blev aldrig riktigt bra efter det.

Efter ett tag upplevde hon dessutom allt större dåsighet och orkeslöshet. Maten fick hon inte behålla. Vid kontroll på sjukhuset så visade det sig vara lymfkörtelcancer. Ett besked som kom likt en spark i magen. För henne, för oss alla. Cellgifterna höll på att knäcka henne. Hon tvingades att avbryta behandlingen. Nu gick det snabbt. Den djävulska sjukdomen åt upp min farmor inifrån i ett rasande tempo. Det kom ganska snart till en punkt där sjukvården inget mer kunde göra. Hon fick plats på ett hospis, ett slags vilohem för dem som fått det slutliga beskedet. I trivsamt möblerade lokaler fick farmor vila ut i lugn och ro under sina sista levnadstimmar. Hon var medvetslös hela tiden hon var där, personalen var häpna inför hennes kropps otroliga livsvilja. När jag till sist pussade min älskade farmor farväl och uttryckte min oändliga tacksamhet för hennes tid hos oss, började det rinna tårar från hennes ögon. Det var starkt. Älskade farmor, jag glömmer dig aldrig. Love Always.

Efter idogt sökande så fann jag och Ms M till sist en trollslända som ville agera fotomodell.

slanda

Fotoåret var kanske inte det bästa någonsin, det måste 2007 ha varit. Men det har varit helt fantastiskt trots allt. Trollsländan ovan känner jag mig ypperligt nöjd med. Flera andra bra naturbilder blev det med; Silltrutar, blomflugor, blåmesar, talgoxar, getingar, tordyvlar och rovskalbaggar har alla bidragit till en ganska förnöjsam tid vid datorn. Även den hårdaste domaren, Kat, har visat stor uppskattning över många av mina bilder. Var även i London en sväng och det är en fantastisk stad att springa runt i med kameran. Min resekamrat tyckte nog dock att jag prioriterade plåtandet framför ölandet. Och visst var det nog så. Sen var det ju även i år ett bröllop att föreviga. Det lämnade blandade känslor bakom sig. Utrustningen började bråka med mig mitt under akten och det var en alltför mörk tid på dagen för att verkligen få till det rätta stinget i bilderna. Sen jag skaffade mig en livskamrat så har jag även lagt kriminalfotandet mer eller mindre på hyllan. Det finns liksom inte tid. Men ibland, till och från jobbet, så är scannern påslagen. Man kan ju faktiskt hamna mitt i en biljakt eller ett rån. Sådana bilder kan ge rätt bra betalt.

En fantastisk allé i Holland i Asten, några mil utanför Eindhoven. Holland är ett väldigt vackert land, det enda man egentligen kan gnälla om är att kontanter är det som gäller vid i stort sett alla transaktioner. Det enda land jag bevistat där VISA-kortet har varit en belastning.

asten_alley

Det blev en del rest under året, tack och lov för det. Det bor en liten Bilbo Bagger i mig, jag älskar att upptäcka nya platser, även om det gångna årets resande mest varit av kortare karaktär. Inget New York detta år, men väl London och Holland. Holland var i första hand Protect and Serve men då det var tämligen mycket fritid så for jag runt i området med hyrbil och ett lånat Canon-objektiv. Det är ett vackert land med mycket vattendrag, blomsterodlingar och specialbyggda pråmar. Jag och min vän, Mr P45, brukar åka ut på en resa varje år, gärna med anknytning till andra världskriget, då det intresserar oss båda. 2008 blev det en weekend till London där målet för resan var the Imperial War Museum. Det var en besvikelse tyvärr, de hade inte alls så mycket prylar som man hoppats på. Portobello Market var däremot en fantastisk upplevelse. En hel gata sprängfylld med loppmarknader och antikvitetsaffärer som sålde allt mellan himmel och jord, bokstavligt talat. Jag kan varmt rekommendera denna shopping- och upplevelseorgie.

Portobello Market, häftigare ställe är svårt att föreställa sig. Här kan du fynda allt. Och lite till.

portobello

Nyårslöften är svåra att hålla men jag har i alla fall några önskemål som jag skall försöka få fixat under 2009. Inom foto så har jag några motiv som lockar mig mer än annat. Jag vill att, innan 2009 hunnit bli 2010, högkvalitativa bilder på huggorm, polisens nya XC70 och Helsinki skall fastna på mitt minneskort. Vidare så hoppas jag, trots rådande bistra tider, att vi får ett betydande ekonomiskt uppsving. Som en följd av det så hoppas jag att vi kan hitta en nyare bil som kan ersätta Skabb-Volvon så att hon kan få vila i frid. Det lutar åt ännu en Toyota Aygo, men helst hade jag sett en Volvo V50 1.6 DRIVe. Renovering av vardagsrummet känns slutligen naturligt, visst är det ett OK rum men nog kan det behöva en facelift alltid. Renovering av badrummet blir det garanterat, om än i begränsad omfattning pga fuskbygget vi nyligen blivit varse. Slutligen så skall jag ta tag i det där med löpandet igen. Ett par riktiga skor så skall jag vara på banan igen. Som en bonus kommer då förhoppningsvis min mage att vara mindre markant i profil. Vi får väl se hur det går med drömmar och önskemål.

+ Bröllopet, förlovningen, brorsonen, trollsländan…

– Farmors bortgång, kriget mot getingarna, Skabb-Volvon…

Happy New Year,

Mr Onemountain

Advertisements

~ by onemountainsplace on January 1, 2009.

13 Responses to “Krönika 2008.”

  1. När du får pengar och jag får pengar så kan vi köra kapp och mäta kvalitet. Jag har min Audi RS6 (Avant kanske jag måste skriva då den nu finns som meningslös). Du kan få välja valfri Volvomodell och motor. Jag vinner. Lätt.

  2. Jodå, du vinner säkert de flesta delmomenten i din premium-folkvagn. Den är ju nästan snygg också. Men medan du väljer att drömma om en uppskrämd spagge-racer så uppskattar jag att kunna dra släp och med förmågan att kunna köra på dåliga vägar utan att slita bort frontspoilern.

  3. Tack för din nyårshälsning och för underbar läsning på din blogg. Det var en härlig levnadsbeskrivning av din farmor. Hon verkar ha varit en helt underbar människa. Om vi tänker och pratar om de vi saknar så hedrar vi dem som bäst, är min filosofi.
    Som reflekton bäst och sämst med 2008 så kan jag bara säga att mitt sämsta hände fyra dagar efter din bästa. Och vill med det säga att jag såå tacksam för att jag fick möjlighet att vara med er båda på er mycket vackra dag!!!

    ps. vad gäller badrummet. Det finns en bok av Folke Grauers – Fastighetsköp. Visst är undersökningsplikten av köparen oerhört långtgående, men det finns något som heter dolda fel. Om man inte borde ha anat att det kunde ha varit det felet med tanke på byggnadens ålder och skick kan det möjligtvis kallas för dolt fel. Men det vet ju HSBs jurister också.

  4. Fan va bitter du är… Q7 mot XC90 då? Eller Q5 mot XC60? Du hör ju… A6 AllRoad mot XC70? Kom in i matchen…

    • Nej då, jag e inte bitter. För liksom det faktum att Man United är bättre än Arsenal på att rulla boll, så är Volvo en bättre bil än de fyra ringarna från D. När såg du en Audi som taxi senast? Nej just det, de duger inte. En seriös droskägare kör Volvo eller Mercedes. Det enda som håller. En del stackare kör VW, men jag tror inte att de gör det igen. Audi är fina bilar, men way far from finest. Men känner jag dig rätt så ger du inte mig rätt i denna diskussion så jag laddar upp för ännu en returmatch.

      Later,

  5. När såg du en taxichaufför som man kan lita på då? I Örebro såg jag en Chrysler 300M som taxi. Är det alltså ditt mått på en bra bil; vad som rullar som taxi? Pratar du då om Göteborg, Sverige eller större region? Tror du på fullaste allvar att de flesta taxibilar som rullar i världen är Volvo eller Mercedes? Om vi snackar Sverige nu: Du tror inte att vissa märken är i majoritet beroende på förmånliga leasingavtal? Och när jag skriver förmånliga så menar jag förlustaffärer i marknadsföringssyfte. Du vet andra bilmärken, sådana med fyra ringar fram på, behöver inte ingå i sådana avtal, du vet dom är stora world-wide. Smaka på det en stund: Uppskattade över hela världen.

  6. Jodå, jag tror att en droskägare vet precis vad han talar om. En bra, funktionell, komfortabel och slitstark bil är det enda som är intressant för en företagare som har bilen som sitt främsta redskap. Flera gånger har jag fått höra att Volvo är det enda som duger. Det är ett bra sätt att få tiden att gå i en taxi, att diskutera bilvalet. Och då snackar vi ju förstås lokalt, Sverige, inte ens jag är fullständigt bakom flötet. I New York är det i stort sett bara Ford Crown Victoria som gäller och i Tyskland Mercedes. I London så hyllar man sin egen Hackney Carriage. Men det var ju inte Taxi vi pratade om från början. Jag menar bara på att en bil som körs hårt, mycket och mäktar med det är väldigt intressant för undertecknad.

    Men till saken då, som jag redan nämnt så vinner du nog de flesta ronderna, om än inte på knock. En Audi passar nog en rockstar bättre än en hyrsnut, det tror jag absolut. Jag har haft den stora äran att få köra en A6 och den var solid som ett kassaskåp och kändes stabil som tusan. Men inte satt man lika skönt som i Silverpilen och kanske framför allt; bilen kändes inte.. riktigt som mig. Jag är, och förblir en Volvoman. Kanske kan jag tänka mig en otrohetsaffär med ett Bayerskt fullblod, men Audi det är inte riktigt min pryl. Audi A4 Avant har dock alltid varit snygg, speciellt förra modellen.

    /D5

  7. Tina: Så kul att höra av dig igen. Hoppas att allt är så bra det bara kan vara. Vad sägs om att träffas vid tillfälle? Hoppas att du hade roliga 10 dagar i Afrika. Jag var/är rejält avundsjuk på din lilla tripp… Blev det några vilda djur och färgstarka individer?

    Maila gärna.

    God fortsättning på dig förresten, och tack för berömmet. Det värmer alltid. Farmor var fin, rent av finast.

    /C

  8. Ok. Vi sorterar argumenten:
    Du medger att Audi är en bättre bil (om än marginellt) men du föredrar ändå Volvo. Detta gör du genom att jämföra komfort för föraren, dig. Du jämför mellan Silverpilen som du kört i tusen år och i vilken du finjusterat förarsätet i månader och en A6:a som du körde en gång!?
    Vad hade Sverker Olofsson tyckt om den metoden?

  9. Ja, inte vet jag. Du får väl fråga honom. Kärlek är subjektivt, även till bilar. Min kärlek är riktad till Volvo Cars. Varför? Ja, jag vet inte. Men det pirrar i kroppen på ett helt annat sätt än när flera av deras konkurrenter visar sig. Precis som att jag skulle välja en Aston Martin framför en Ferrari, en Toyota framför en Nissan, en Rolls Royce framför en Bentley, en Lexus framför en Jaguar… Eller för den delen en Volvo framför en Audi. Gilla vad du vill, envisa rykten gör gällande att du glädjande nog snart går att se i en Volvo av äldre gjutjärnsmodell. Välkommen in i klubben.

    Tata.

  10. Fan det kan vara så att vi är diametralt motsatta!
    DB9 mot Maranello, Ferrarin… lätt. Toyota Supra mot Nissan 370z… W-O. Vilken stridsvagn från Rolls som helst mot Bentley Continental GT… Ha! Lexus framför Jaguar!? Är det Aygo-spöket som… spökar. Trodde du skulle känna sympati för en f.d. P.A.G.-kollega till Volvo? Uppstickarjapan mot Engelsk craftmanship: Det är som att föredra nyrik stekare framför en förmögenhet uppjobbad under generationer av muskelarbete och svett.

  11. OMG, will this ever end? Aygospöket är förfärligt, det har fått mig att inse att det finns billiga och dyra bilar att äga. Jag älskar alla bilar, det gör jag faktiskt. Det är något magiskt med fyra hjul, kaross och kupé. Ibland kan man misstänka att jag är bil-sexuell… Men få inga idéer om avgasrör och manslemmar nu… Att vi tycker tvärsemot på varje enskild punkt är ju inget annat än spännande… Även om du känns väldigt motvalls, då du inte vill hålla med på en enda punkt.

  12. Jag kan hålla med om dina misstankar att du är bil-sexuell…

Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: