Pöbeln är tondöv.

Idag var jag med bonusungarna på Naturhistoriska muséet och kollade in deras stora samling döda djur. Det är sig likt, inte mycket har hänt sedan man var där som liten. Men det är också det som är delar av charmen med stället. Många av de uppstoppade djuren, eller montagen som fackmännen säger, är fantastiskt fina. Det som alltid har lockat mig historiskt är fågelavdelningen, den går inte av för hackor. Men inför sommarens kommande insektsjakt med kameran, så tänkte jag lära känna mina blivande klienter lite bättre. Bålgeting, ekoxe och larvmördare är alla, med svenska mått mätt, jättelika insekter. Det är nästan så att man får hoppa över makrofunktionen i dessa fall. Men sommaren den lockar än mer efter detta besök. Även de livliga barnen hade en kul stund, även om Slottsskogen efteråt var betydligt roligare.

Läskigt värre, de siamesiska tvillingarna som förvaras i en glasburk i Naturaliekabinettet, känns lite sådär. Naturhistoriska muséet, 2009.

creepy

Ikväll så var det då final i melodifestivalen. Min storfavorit, Måns Zelmerlöw, höll god klass och kändes som en klockren vinnare. Gillade även Alcazars och E.M.Ds bidrag och samtliga gick bra i den första omröstningen, den som utförs av expertfolk runt om i vårt avlånga land. Men sedan fick pöbeln tycka till. Ni kan ju gissa om jag satte kaffet i vrångstrupen när den ena favoriten efter den andra föll som furor. Vad är det för fel på folk? Hur kan Caroline af Ugglas så kallade låt komma på andra plats? Men det var tur i oturen att den blev just tvåa och inte mer. Med låten som vann kanske vi har en chans att höras i stora sammanhang ändå. Men det skulle ju ha varit Måns som stod där.

Ms S DYs ständige följeslagare – Tony. Tony tvingas ha tjejkläder på sig, faktiskt även trosor. Men idag krävde jag att han skulle ha jeans på sig, då vi skulle röra oss i publika miljöer. Här vilar han ut medans barnen matar getter. Slottsskogen, 2009.

tony

Primadonnor och pompösa herrar finns det gott om i kretsen kring Melodifestivalen, det hör liksom till. Jag har tidigare hyllat Petra Mede för att hon varit en kul programledare, sedan tyckte jag att hon blev väl plump vid något tillfälle. Men summeringen är till hennes fördel, det får jag ändå säga. Detta av den enkla anledningen att hon förvisso är elak ibland, men att hennes självironi är inte dåligt vass den heller. Det räddar hela hennes framträdande. Men nästa år tycker jag att vi kör nytt folk – rakt igenom. Det behövs något nytt.

Mycket pompösare och präktigare än så här blir det knappast. Påfågelhannen är så sagolikt vacker, och han verkar vara väldigt medveten om det själv. Kanske något för Melodifestivalen nästa år. Slottsskogen, 2009.

peacock

+ Naturhistoriska muséet, tiden har stått stilla – men det är kul ändå.

– Folket har alltför stor makt i Melodifestivalens slutgiltiga resultat. Snälla, snälla.. På andra plats! Vakna, vakna – och rensa ur öronen, säger jag.

Nighters,

Chris

Advertisements

~ by onemountainsplace on March 14, 2009.

Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: