Filmstjärna på ålderns höst.

På väg till jobbet under fredagen så var det sega och långa köer på Öckeröleden, orsaken till detta var att ännu en lastbil vält i vår stad. Man blir inte direkt förvånad, ty många av stadens lastbilar framförs av dårar. De ligger och pressar på framförvarande fordon så att man endast kan få in ett frimärke mellan dem. De sitter alltid och pratar i mobiltelefon och de ser, i bästa fall, gällande hastighetsbestämmelser som rekommendationer. Förra året välte hur många lastbilar som helst, det är ett under att vi ännu sluppit se människor hamna under dessa kolosser. Jag och Ms M minns fortfarande med fasa, den gång vi blev omkörda av en containerlastbil i en kurva, och som nästan välte över vår lilla Nissan. Det var obehagligt, jag försäkrar Er. Helt klart är chaffisarna stressade av någonting. Kanske kör de på ackord? Kanske är de konstant nödiga? Kanske arbetar de på beting och får gå hem när de är klara? Jag vet bara att detta måste bromsas upp, innan någon får en 40″ container över sig.

Bråttom, bråttom. Många av de åkerier som förser hamnen och stora företag med gods kör som idioter. Tid är pengar – det är alltför tydligt. Göteborg, Arendalsvägen, 2009.

2-fast-front

Nu skall hon bli filmkändis, Skabb-Volvon. I fredags kväll ringde en stressad man som jobbar på en firma som levererar bilar till filmproduktioner. Han hade nu fått i uppdrag att hitta en 80-tals bil och helst i blått. Vet inte så mycket mer än att det är en kommande SVT-produktion och att han skulle preparera bilen för något slags stunt. Det nämndes lite försiktigt att fjädringen skulle höjas för att man skulle köra över någon. Så nu gäller det att hålla ögonen öppna efter henne i TV. En lukrativ affär blev det väl inte direkt, men att han tog med sig henne känns nu bara som en lättnad. Han hittade en hel del att pruta på, den som läst min blogg vet ungefär vad: Kopplingen helt slut, trasigt avgassystem, ingen fläkt, bucklor överallt, genomrostning av balk, rostangrepp på draganordning… Skönt att slippa vara den sista ägaren, man får då betala för att få bilen skrotad, och det känns väldigt kul att hon får ännu en uppgift att fylla. Det är få förunnat att bli filmstjärnor på ålderns höst. Den omedelbara effekten är dock att jag nu är tvungen att börja åka kollektivt. Det blir så mycket lättare än när man kan välja att göra det, då blir det liksom inte av. Men kul känns det inte. Västtrafik – Here I come!

Ren tur att ingen cyklist vid tillfället stod och inväntade grönt ljus. Göteborg, Arendalsvägen, 2009.

2-fast-back

Robinson är tillbaka, denna gång på TV4. Jag skall börja med att berätta att detta är den enda dokusåpa som jag följt slaviskt. Varför detta kan man undra. I min värld är det av flera olika anledningar. Miljön är ordentligt häftig, på icke befolkade platser tvingas deltagarna att leva under svåra förhållanden och får äta av det lilla som bjuds. Deltagarna är av mycket olika slag, här är inte alla tjugo år med förstorade tuttar och glada i sprit. Nä, här har det funnits präster, politiker, poliser, läkare, väktare, frisörskor och förtidspensionärer etc. etc. När man sedan slänger ihop dessa i två grupper så uppstår intressanta grupperingar och konflikter. Efter gårdagens nypremiär har jag egentligen bara en stor invändning – Vad fasen gör Linda Isacsson där som programledare? Så otroligt galet och feltänkt. Jämför henne med tidigare storheter som Anders Lundin, Harald Treutiger och Robert Aschberg så inser man hur galet detta är.

Money, money… Men chaufförens förmodade strävan efter snabba pengar fick ett snöpligt slut. Bärgningsarbetet tog enligt uppgifter en bra stund. Göteborg, Arendalsvägen, 2009.

2-fast-side

+ Skabb-Volvon såld och det till en ganska annorlunda kund. Robinson är tillbaka och det lutar åt många TV-stunder kommande lördagar. Matlagningskurs i Lundsbrunn, Västergötland. Tänk att jag och mina kollegor kunde få ett antal råvaror att smaka så himmelskt gott.

– Bara en bil i hushållet och det innebär kraftiga inskränkningar av vår frihet, så kommer det att förbli åtminstone till hösten. Så nu blir det till att åka kollektivt och det är inget för mig. Programledaren i Robinson får mig att vilja kräkas, eller åtminstone byta kanal. Har en liten smutsfläck på sensorn i min Canon, irriterande till tusen då det på varenda bild finns en liten fläck på samma ställe.

Nighters,

Mr Onemountain

Advertisements

~ by onemountainsplace on March 22, 2009.

Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: