Taggig.

Vaknade med ett ryck strax efter 0700, helt övertygad om att jag försovit mig och att City of Four Pipes, Cow Them, Do Land, Great High, City of Kingsriver, Island of Driv´n och Island of Unarmoured stod utan skydd och service. Kläderna åkte på i ett brandmannamässigt tempo och jag ringde till ledningscentralen för att förklara mig. Deras arbetsbelastning verkade dock vara hög, så jag valde att istället skaka liv i Kat för att få henne att köra mig till jobbet. Lugnt och sakligt frågade hon mig hur det egentligen var ställt och att enda anledningen till att min klocka ringt en stund innan var att vi idag får hit några Byggare Bob, som skall bättra på vindens isolering. Hur man nu skall tolka detta, jag kände igår en stor tillfredsställelse över att helgen var avklarad och att jag nu har sju dagars ledighet att se fram emot. Uppenbarligen hade jag ändå inte tagit det till mig, eftersom mitt sinne av allt att döma stod redo att ännu en dag tjäna såväl allmänna som privata intressen.

Taggig. Denna igelkott sprang jag på under min nattvandring i Malmberget förra året, trots att klockan var närmare 03 på natten så behövdes ingen blixt. Bilden ändå något suddig då det arma djuret under någon bråkdels sekund skickade upp sina taggar då kamerans slutare lät. Malmberget, Gunillagatan, 2009.

+ Ledig i hela sju dagar. Några av dem skall tillbringas i Stockholm, i övrigt skall jag försöka att slappna av och njuta. Men jag har nog tvingats att inse det som Kat insåg tämligen tidigt; jag är en arbetsnarkoman.

– I min närmaste krets brukar man lyfta fram mina fina kvaliteter, såsom mitt lugna och balanserade sätt. Att jag strävar efter att vara trevlig även mot de värsta typer och försöker att hålla kylan även när det brinner i knutarna. Men även jag har en gräns. Efter timmar, och åter timmar, av monotont och ointressant malande i en trång kupé brast det även för mig. Likt ett PMS-monster från djupaste Helvetet fräste jag helt enkelt att det nu fick vara nog. Och det var nog tur det, ty hjärnblödningen kändes inte alls fjärran. Ronnie James Dio död. En av de musiker som tydligast gjorde intryck under min uppväxt. Blev 68 år gammal och dödsorsaken sägs var magcancer.

/Chris

Advertisements

~ by onemountainsplace on May 17, 2010.

3 Responses to “Taggig.”

  1. Knäckte alla utan City of Four Pipes… fast jag har ju då fattat var vi befinner oss ret geografiskt… Mellan Great High och Island of Driv’n. Namnet City of Four Pipes kan inte vara skapat som de andra. Du tänker mer på ‘utsmyckning’?

  2. Japp, det är ju ditt distrikt i mångt och mycket. Stone Oven Bay kunde ju funkat, men de fyra piporna har för mig fått ett stort symbolvärde – ja de är utöver att vara mäktiga, faktiskt rent vackra.

  3. Nja… du borde kolla översättningen på del 3. Stone Oven Strait är mer passande… Fast vi från hooden kallar det bara Rövhölet.

Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: