En favorits sista säsong.

Det är ett mycket kärt återseende vi pratar om. Ja, man har sett det förut och – de täta intrigerna och rävspelet i maktens korridorer får mig inte längre att tappa hakan av förvåning. Så som det ofta var i de första säsongerna. Som när det visade sig vara Nina Myers som låg bakom större delen av första säsongens skeenden. Eller när huvudrollsinnehavaren, som har nio liv, är ett dödligt vapen, försöker vara en god far och som bättre än någon annan vet vad otacksamhet är, tvingas skjuta sin egen chef, Ryan Chappelle, för att rädda livet på tusentals andra. Det är 24 vi pratar om, och jag har just införskaffat säsong 8 på DVD. CDON lockade med ett finfint pris och jag har nu hunnit avverka 8 timmar av den sista säsongen av den fantastiska serien. Det är kärnvapen, det är terrorister, det är svek, olycklig kärlek, polisbilar, vapen och det är Jack Bauer. Denna gång följer man dock inte Jack och hans fiender i Los Angeles, nej nu är det självaste New York City som gäller. Som grädde på moset utlovar man ett makalöst slutavsnitt. Vi får väl se om sisådär 16 effektiva timmar.

Här hemma kallas de piketen, i USA generellt för SWAT. Men NYPD har valt att kalla sina poliser, som utför de farligaste och mest extrema uppdragen, för ESU. Alla bleknar de dock vid en jämförelse med CTUs insatsteam och deras mest kompetente medhjälpare – Jack Bauer. NYC, 5th Av. 2007.

+ 24. Det är alltid trevligt att få se Jack Bauer igen. IT-specialisten och bästa väninnan Chloe O´Brian finns som vanligt vid hans sida, så även forne FBI-agenten Renee Walker från säsong 7. Det är kärnvapen på drift, det är arga ryska gangsters, CTU lyckas åter värva Jack för att skydda sitt land från terrorister och mången medarbetare kör med dubbla agendor. Skelett i garderober, rafflande action, knepiga lojaliteter, ljuvlig tonsättning signerad Sean Callery. Det är 24 och jag kan inte låta bli – jag älskar det. Idag var familjen på självplockning. Jordgubbar finns det nu i mängder hemma i residenset, kvällen lär avrundas med härlig glass till de ljuvliga bären.

– 24. Många är vi som hävdar att serien är bland det bästa som gjorts för TV. När den kom var den nyskapande och annorlunda. Efter ett par säsonger blev det dock alltmer förutsägbart och osannolikt – kanske finns chansen till upprättelse med denna sista säsongs sista avsnitt. Att Bauer går en brutal död till mötes kanske vore det bästa – den som lever får också se. Min DVD-spelare har överlevt många års tjänstgöring och även ett inbrott. Den åkte i gatan när tjuvarna fick panik. Repig och med en rejäl dos patina har den alltid gjort sitt jobb till förnöjsamhet – tills nu. Kanske är det ett tecken – ett tecken på att jag skall köpa mig en PS3 istället. Väntans tider. Lillen aka Chris Jr får gärna komma ut nu, semestern ligger tre veckor bort – känns som en evighet.

/Chris

Advertisements

~ by onemountainsplace on June 28, 2011.

Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: