Koffeinism.

Det har varit en tuff dag. Jag vaknade vid 9-tiden och åt lite frukost – kaffet var dessvärre slut, men det fick duga med lite apelsinjuice istället. Lade mig för att slappa och somnade tungt. Min älskade fru skakade liv i mig halv ett, och jag kände mig hopplöst orkeslös – fantasierna satte fart. Kunde pumpen vara på väg att lägga av? Hade jag fått leukemi eller diabetes? Jag tvingade min miljöbils-slöa lekamen till hårt slipningsarbete, men så fort jag stannade upp tappade jag huvudet och somnade nästan sittandes. Vi fick dock åkt ner till Allum och det visade sig att det var bristen på kaffe som lamslagit min kropps funktioner. Två koppar och jag var mig själv igen. En av de värsta dagar jag upplevt ur trötthetssynpunkt hade hunnit bli kväll – men två filmer av fin kvalitet konsumerades tillsammans med Kat´s ljuvliga blåbärspaj. Mitt namn är Chris och jag är koffeinist.

Phone Booth. En riktigt bra thriller som i mångt och mycket utspelar sig i och direkt invid en telefonkiosk i Det Stora Äpplet. Stadens höga hus, som omger den lilla telefonkiosken, ger en perfekt klaustrofobisk touch till anrättningen. En film man skall ha sett innan man dör. NYC, Avenue of the Americas från Empire State Building, 2007.

+ TV4+ som ikväll sände två riktigt dugliga filmer på rad. Dream Girls. Välljudande saga om sång, musik, svek, kärlek och pengar. 6/10. Phone Booth. Riktigt spännande och tät thriller där Colin Farrel spelar arrogant skitstövel som hålls som gisslan i en telefonkiosk av en mördare (Kiefer Sutherland), med känsla för det som är viktigt i vardagen – sanning, respekt och ödmjukhet. Forest Whitaker är NYPD-detective och gör som alltid ett fullkomligt lysande jobb. 8/10. Endast det bästa för att bota min monumentala trötthet – Arvid Nordquist Classic Mellanrost.

– Det är otäckt att vara så där otroligt trött att man knappt kan sitta utan att somna.

/Chris

Advertisements

~ by onemountainsplace on July 16, 2011.

2 Responses to “Koffeinism.”

  1. Jag vet hur du känner dig. En dag utan cola och jag känner inte igen mig själv. Förmodligen ingen annan heller.
    Jag är nog en Coka Colist.
    Riktigt härliga bilder från staterna du regelbundet bjuder oss läsare på. Inte utan att viss nyfikenhet på Amerikat uppstått.

  2. Pro-amerikanen i mig tackar för visad uppskattning! Självklart finns det någonstans en baktanke med att visa bilder på vackra NYC. Alla borde besöka Äpplet åtminstone en gång i sitt liv. I mitt fall kommer det dock inte att räcka.

    Coca Colist ja. Det är du tvivelsutan. Något som förstärker din personlighet.

    Cya,

Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: