Dödskallt.

Det är riktigt kallt sedan flera dagar tillbaka. Snön knarrar lika gott som den tenderar att göra i Norrland – något vi inte är helt bortskämda med i Skatteparadiset. Det är friskt och härligt, inte minst vid den dagliga långpromenaden. Idag har jag dock eventuellt tänkt att testa min Scotts vinteregenskaper en kortare sväng – helt i strid med min kloka fars uppfostran, där jag bland annat fick lära mig att man inte cyklar i snö.

Det är dödens kallt, inte minst på den lokala kyrkogården där jag under somrarna springer runt med makroobjektiv för att hitta nya exotiska bekantskaper i insektsvärlden. Känns väldigt fjärran i skrivande stund. Partille, Kvastekulla, 2012.

+ Kallt och friskt ute. Mängder av skadedjur torde stryka med om detta fortsätter ett tag till.

– Svår cykelabstinens. En glänsande Scott Sportster P45 lockar förföriskt i hallen, men att cykla till jobbet känns alltför riskfyllt för närvarande.

Advertisements

~ by onemountainsplace on February 2, 2012.

Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: