Genuint ointresse.

Residensets enorma vindsutrymme döljer många skatter från förr. Inte minst min gamla frimärkssamling som legat där uppe och samlat damm och utsatts för extrem kyla och värme. Tog ner den till salongerna och bläddrade igenom albumen och konstaterade glatt att märkena var snyggt kategoriserade efter årtal och land. Det måste ha varit i sjätte, sjunde klass som jag ögnade igenom samlingen senast. Riktigt gamla märken från 1800-talet blandas med “nya” från 80-talet. Några av dem måste vara värda en del pengar – det är min fulla övertygelse – därför for vi idag ner till Skandinaviska Kreditaktiebolagets (idag SEB) forna bankpalats, nuvarande Antikhallarna, för en värdering och eventuell försäljning.

Gamla frimärken är intressanta. Mången bandit finns i samlingen och den i särklass värste av dem alla har jag i fyra exemplar. Säkert inte värda många kronor, något som kanske ändrats när mina barn blivit gamla. Partille, Residenset, 2012.

Frimärksmarknaden verkar dock svår. Två av Antikhallarnas butiker har detta som specialitet – och båda höll stängt vid besöket idag. En tredje butik som verkade handla med lite allt möjligt, så även frimärken – av utbudet att döma, klev jag dock in i. Bakom disken stod det en man i 50-års åldern, nonchalant studerade han mig en kort stund för att sedan bläddra igenom en hög med kvitton. -“Ursäkta mig, men är Ni möjligtvis intresserade av att köpa frimärken?“. Hans trevliga manér visste inga gränser. Han svarade “Nej” och inte bara en gång. Likt en komplett idiot fortsatte han att säga “Nej” åtminstone 15 gånger. Endast god uppfostran, att jag vaknat på rätt sida och det faktum att jag måste vara ostraffad i min profession hindrade mig från att ge gentlemannen ett välförtjänt lass med stryk – trots att han, med all icke önskvärd tydlighet, bad om det. Idiot.

Här inne träffade jag idag på en man som var bra mycket otrevligare än de flesta jag träffat på i mitt uniformsyrke – under många år. Han kommer aldrig mer att få besök av mig, men hans grannbutiker är värda att besöka – när de väl har bestämt sig för att ha öppet. Göteborg, Västra Hamngatan, 2009.

+ De bästa av vänner förärade i afton oss med ett besök. Tack för det och välkomna åter! Kat´s ytterst välsmakande Tonfiskröra har fått två nya supporters – Enkelt, gott och billigt.

– Idioten i Antikhallarna som hakade upp sig. En vänligt ställd fråga besvarades med minst 16 “Nej“. Tyvärr är det ofta så att verklighetens antikvitetshandlare är fjärran från de trevliga herrarna och damerna i SVT1s Antikrundan.

/Chris

Advertisements

~ by onemountainsplace on March 9, 2012.

One Response to “Genuint ointresse.”

  1. Jag tar med mig mitt Schwanberger Album från 1938 och ställer liknande fråga. Får jag samma svar som Du min vän, så blir det garanterat verbal misshandel från min sida. 🙂

Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: