På årsdagen.

45-åringen. Det är jag det, halvvägs i mål känns det som – det är i alla fall min målbild, 90 år känns som en bra ålder att uppnå. Haft en behaglig dag, utan extravaganser, i mångt och mycket som en vanlig lördag – veckans bästa dag då jag och gossarna brukar ägna ca tre timmar åt att upptäcka saker i Göteborg med omnejd. Idag spanade vi faktiskt in döden, i dess mest pråliga och storslagna form – Rikemanskullen på Östra kyrkogården. Det gjorde intryck kan jag säga, 5-åringen sprang hem och byggde en grav i LEGO det första han gjorde. Mer om den mycket speciella platsen framgent.

Scotten jag fick på min 40-årsdag har verkligen förgyllt vardagen. Någon frågade hur långt den rullat och det svaret får man om man lägger ihop alla de mil som RunKeeper och sedermera Strava loggat – i skrivande stund ganska exakt 1 990 mil. Partille, Col de Furulund, 2017.

scotty-5-yrs

Plus. Brorsan Mr M som hedrade mig genom att slänga sig på cykeln och köra drygt 2 mil i den stränga jämtlandskylan. Många gratulationer har idag berört, men detta var onekligen något extra. Tack ❤

Minus. Tiden – den går oftast alldeles för fort.

Advertisements

~ by onemountainsplace on January 14, 2017.

 
%d bloggers like this: